Tough Viking 2016

Här är banan för Tough Viking 2016. Den stämmer nästan. Vissa hinder flyttades.

Här är banan för Tough Viking 2016. Den stämmer nästan. Vissa hinder flyttades.

Då var det dags igen. Förra året var första gången jag sprang Tough Viking, eller något annat motionslopp över huvud taget. Det var så pass kul att jag direkt anmälde mig till årets upplaga. Då jag har spelat fotboll ganska mycket sedan förra året tänkte jag att med bättre kondition och lite rutin bör jag kunna kapa tiden med ca 10 minuter. Det blev en av mina utmaningar för i år. Två veckor innan loppet fick jag se upplägget på tävlingen och jag såg direkt att min rutinfaktor minskade. Det var många nya hinder plus att man hade dragit om hela banan. Detta gjorde att jag blev lite mer nervös.

I år blev det att jag åkte bil till Slottsskogen. Väl framme hoppade jag av medan de andra letade parkeringsplats. Överallt längs promenaden från parkeringen såg man glada och laddade deltagare. Ju närmre man kom startområdet, desto mer laddad blev av allt folk och den peppande musiken. Jag var faktiskt inte särskilt nervös när jag värmde upp och väntade på starten. Det var mer en längtan att få kliva in i den trånga startfållan och rusa ut mot ett helt amerikanskt fotbollslag som försöker tacklar dig. Jag vet att många avskyr just detta hinder, men jag gillar det. Inget av de andra hindren får pulsen och adrenalinet att stiga som detta gör.

I år startar jag samtidigt som eliten och tvingas ut till vänster i startfållan. Det känns häftigt att få starta tillsammans med de allra bästa OCR-löparna. Jag lyckas ändå få in en tackling på en av de amerikanska fotbollsspelarna och springer därefter ut i Slottsskogens kuperade terräng fylld av adrenalin. Jag tänker inte beskriva varje hinder, utan låter bilder och video guida dig genom mitt lopp.

Här är starten av Tough Viking 2016.

Här är starten av Tough Viking 2016. Kan du hitta mig?

Det enda hinder jag inte klarade var monkey bars. Dessa var extra svåra i år då stängerna man klättrar på inte var på samma höjd. Jag var dock väldigt nära att klara det. Tyvärr slutade det med 30 burpees som straff. Inte direkt var man ville efter att ha klättrat så mycket. Man borde ha olika nivåer beroende på hur långt man lyckas klättra.

Detta hinder som kallas A-frame var kanske banans enklaste hinder.

Detta hinder som kallas A-frame var kanske banans enklaste hinder.

Ringarna klarade jag utan problem.

Ringarna klarade jag utan problem.

Efter att ha avverkat över 8 km och med bara två hinder kvar väntade den fruktade rampen. Detta är världens högsta hinderbaneramp. Jag tror den är 5 meter hög. Jag trodde inte jag skulle ha en chans. Som så många andra hinder är det en fördel att vara lång, så med mina 174 cm så var jag inställs på straff-burpees igen. Det som hände var istället att jag klarade rampen på första försöket. I sann Tough Viking-anda fick jag lite hjälp att komma upp av en kille som redan var där uppe. Det var en härlig känsla att stå där, 5 meter ovanför all publik och med bara ett hinder kvar.

Det sista hindret klättrade man upp för sladdriga stegar, kröp över ett nät och sedan ner för stegar igen. Därefter var det målgång. Jag förbättrade mig från förra året. I år sprang jag på 1:10:01 (förra året 1:15:36) och kom på plats 310 (förra året 676 av 3573) av de 2781 som gick i mål. Förra året kom jag bland de 19% bästa, i år bland de 11% bästa. Även att jag inte klarade utmaningen att springa på under 1:05:00 så är jag väldigt nöjd med insatsen. Missa inte den officiella video längst ner.

Utmaningar 2016

muscle-up

Muscle-up

Då har jag beslutat mig för vilka årets utmaningar kommer att bli. Precis som förra året kommer de bli tre till antalet. Det kommer vara en som handlar om styrka, en som handlar om rörlighet och en som handlar om kondition. Det kommer alltså vara tre väldigt olika utmaningar. Den första utmaningen är att klara en muscle-up under året. Jag hade som mål under min Birthday Challenge att göra tre stycken, men klarade inte en enda. Jag känner att jag har blivit bättre på pull-ups, både rent styrkemässigt men även tekniskt. Jag hoppas att 2016 är året då jag klarar av att göra en muscle-up.

Min andra utmaning är att klara Ido Portals 30/30 Squat Challenge. Man ska sitta i en squat totalt 30 minuter om dagen i 30 dagar. Det handlar om att förbättra rörligheten i höfterna och benen. Detta är egentligen en viloposition, vilket det fortfarande är i stor delar av Asien, men för de flesta är det väldigt svårt att sitta såhär. Vi har blivit stela av att sitta i soffor och stolar. Det ska bli spännande att se om jag kan klara detta och om det i så fall gör någon skillnad för min rörlighet.

Den sista utmaningen handlar om Tough Viking. Precis som förra året ska jag springa Tough Viking i Slottsskogen i april. Förra året sprang jag på 1:15 h, en tid jag vill slå i år. Målet blir att försöka springa under 1:05 h, dvs en förbättring med 10 minuter. Det kommer bli svårt men förhoppningsvis inte omöjligt.

Utmaningar 2016

  • Muscle-up
  • Ido Portals 30/30 Squat Challenge
  • Tough Viking under 1:05 h

Formkoll

formkollInnan man startar P90X, och dess efterföljare, gör man ett test där ett antal övningar ingår. Man mäter och väger sig också. Samma rutin gör man efter de 90 dagarna är avklarade. Det är ett väldigt bra sätt att veta hur mycket man har utvecklats. Senast jag gjorde detta va i slutet av september 2014, efter att ha avslutat P90X3. Nu har det nästan gått ett och ett halvt år och jag blev nyfiken på hur min form låg till trots att jag inte har kört något av de programmen. Här kan ni se resultatet:

Pull-ups då: 20 st
Pull-ups nu: 20 st
I P90X är det väldigt mycket pull-ups så det är inte konstigt att jag inte har utvecklats lika mycket sedan dess. Däremot vet jag att jag gör dem mycket striktare och satsar mer på teknik än antal när jag tränar dem. Gör jag slarviga skulle jag nog kunna göra mer.

Armhävningar då: 55 st
Armhävningar nu: 58 st
Armhävningar är ju en övning man alltid kör oavsett vad man tränar så det känns naturligt med en ökning.

Toe touch då: 12 cm
Toe touch nu: 11 cm
Jag är faktiskt väldigt förvånad att jag inte har tappat mer vighet. Det är tack vare att jag fortfarande gör yoga emellanåt.

Wall squat då: 4:23 min
Wall squat nu: 3:04 min
En klar försämring. Det finns två anledningar jag vet om. Dels så körde man väldigt mycket mer benträning än jag gör nu. Den andra anledningen är att wall squats påverkas väldigt mycket av hur bra fäste man har med ryggen mot väggen. Jag hade en t-shirt som gled väldigt bra och fick ingen hjälp där alls.

Bicep curl då: 34 st
Bicep curl nu: 38 st
En förbättring som inte var helt självklar. Jag tränar väldigt sällan med vikter nu för tiden. Däremot hjälper ju chin-ups till att träna biceps.

In and outs då: 105 st
In and outs nu: 115 st
Även här var det en klar förbättring.

När det gäller kroppsmått (midja, höft, bröst, armar och lår) har jag ökat på samtliga. Runt biceps 2 cm, runt bröstet 5 cm, övriga 4 cm. Vikten har ökat från 69,5 till 74,9, alltså 5,4 kg. Trots alla ökningar känner jag mig i bättre form. Detta förklarar även resultaten av övningarna. När det gäller styrka har jag ökat i allt utom i pull-ups. Där lyfter jag däremot 5,4 kg mer nu och gör lika många reps. Jag har helt enkelt byggt mer muskler. Jag tror inte mycket av dessa 5,4 kg är fett utan en ökning av muskler. Det känns skönt att veta att träning hemma nästan helt utan vikter kan ge bra resultat.

Nyttiga kokostoppar

Nyttiga kokostoppar.Kokostoppar är en gammal favorit för mig. Därför är jag glad att jag hittade detta receptet på nyttiga kokostoppar utan socker, som egentligen var för kokosmacaroons. I min värld är detta kokostoppar. Som det mesta jag väljer att baka var de väldigt enkla att göra. Vispa två äggvitor till ett fluff, vänd ner vaniljproteinpulver och riven kokos. Smeten formar man sedan till bollar som man ställer in i ugnen ca 15 min. Klicka här för hela receptet.

Sammanfattning av träningsåret 2015

Då var det dags att skriva en sammanfattning av träningsåret 2015. Jag hade ju tre utmaningar under året. Dessa var att Springa Tough Viking, göra en Birthday Challenge och att springa 5 km på under 20 minuter. Det fanns en tanke bakom alla tre utmaningarna. Tough Viking ville jag springa dels för att det verkade sjukt roligt men även för att jag ville testa hur bra jag kunde prestera utanför hemmet. En Birthday Challenge ville jag göra eftersom jag fyllde 30 år. Det var en kul tanke att snickra ihop 30 utmaningar som hade med 30 att göra och som skulle utföras under 30 dagar. Den sista utmaningen var för att dels för att börja träna för Tough Viking men även för att bättra på min kondition i allmänhet. Jag har ju mest tränat inomhus de senaste åren och har löptränat extremt lite, främst för att det är så tråkigt. Jag höftade till med ett mål, 5 km på 20 minuter. Så hur gick det då med dessa tre utmaningar?

Målgång Tough Viking

Här springer jag i mål precis efter att jag fått 10000 Volt i kroppen.

Under januarirean inhandlades nya löparkläder på Stadium, därefter var jag ute och sprang en gång i veckan fram till Tough Viking i slutet av april. Jag hade alltså ingen jättekondis men var inte helt ovan vid löpning. Själva loppet var hur kul som helst. Trots lerbad, isbad, 10000 volt i kroppen, svidande rök i ögonen och ca 20 andra hinder, hade jag ett leende på läpparna 8 km senare. Jag anmälde mig direkt till årets upplaga så fort de öppnade för anmälan i maj. Du kan läsa mer om min upplevelse av Tough Viking i ett inlägg jag skrev då i april. Jag kommer alltså springa även i år. Denna gången kommer jag springa i första rundan, där även eliten inom hinderbanelopp springer. Den stora fördelen med att springa först är att jag förhoppningsvis slipper köer vid hindren längs banan.

Under sommaren gjorde jag sen min Birthday Challenge. Detta var en rejäl utmaning, där jag var helt slut och hade träningsvärk nästan varje dag. Det kändes dock som att man lärde känna sin kropp på ett bättre sätt. Jag gjorde utmaningar jag aldrig gjort tidigare och fick känna mina gränser. Jag hade till exempel aldrig kunnat föreställa mig sådan smärta i hela kroppen efter att ha gått 3 mil, eller ännu värre när jag simmade 3000 meter. Konceptet Birthday Challenge kommer från Steve Edwards som gör detta nästan varje år när han fyller år. Jag kan ju säga att jag inte kommer att göra detta varje år, hur kul och lärorikt det än var. Det tog enormt mycket tid och ork. Det får nog i alla fall dröja till jag fyller 35 år. Läs mer om min Birthday Challenge här.

Hur gick det då med att springa 5 km under 20 minuter? Nja, jag var aldrig nära faktiskt. Min bästa tid slutade på 22:23 minuter, vilket jag är jättenöjd med. Det visade sig att 20 minuter blev alldeles för svårt. Trots det, gav det mig en motivation att ge mig ut och springa. För mig är det viktigare att ha ett mål, även om det känns långt borta. Jag gillar inte att löpträna, så utan ett mål hade jag inte sprungit många rundor 2015. Hur kommer det då gå i år? Jag ska ju springa Tough Viking igen.

Jag började ju spela fotboll igen i somras. Under sommaren och hösten har det varit mycket skador med stukade fötter och brutna revben, men nu under vintern har jag tränat på bra. Jag hoppas att fotbollen ska ge mig den konditionsträning jag behöver. Eventuellt kommer jag att fortsätta springa lite extra fram till Tough Viking men inte mycket mer efter det. Det känns jätteskönt att få in konditionsträning genom fotbollen. Istället för en tråkig löprunda, har man kul och får konditionen på köpet. Win-win.

Jag har börjat klura på nya utmaningar får 2016 och återkommer snart med dessa. En sak vet jag redan, vi får se om det blir flera utmaningar. Gott Nytt År!

Ett sista försök på 5 km och ett YOLO-träningspass

Under året har jag har tre mål (nyårslöften); springa Tough Viking, utföra en Birthday Challenge och springa 5 km på under 20 minuter. De två första var sedan länge avklarade. På nyårsafton gav jag den sista utmaningen ett sista försök. Jag gav mig ut på min runda på 5 km. Mitt hittills bästa resultat var 22:25 min. Tyvärr så klarade jag inte av att förbättra detta. Jag sprang på 23:23 minuter, men är ändå ganska nöjd. Det blev alltså bara check på 2 av 3 utmaningar för året. Denna utmaningen har i alla fall fått mig att löpträna mer än jag annars hade gjort. Jag kommer skriva lite mer om detta i en sammanfattning av mitt träningsår senare. Det kommer även komma ett inlägg med mina nya träningsmål för 2016.

löpning 5km statistikIdag testade jag ett nytt träningspass från Madbarz. Vanligtvis brukar passen bestå av 4-6 övningar som utförs i 3-4 cykler. Detta passet som de kallade YOLO workout (YOLO=You Only Live Once) bestod istället av 16 övningar i en cykel. Det är ett helkroppspass som verkligen var jobbigt. Det tog nästan en halvtimme att göra med 45 sekunders paus mellan varje övning. Detta är ett pass jag kommer göra igen. Testa själva att köra detta passet, övningarna finns på bilden nedanför. Om det är någon övning ni inte vet hur man gör är det bara att kolla på Youtube. Gå även gärna med i Madbarz och ladda hem appen. Här finns massor av bra träningspass. Adda gärna mig, mitt användarnamn där är fredrikh.

Jag måste även nämna en dryck jag fick under träningsmässan Scandinavian Power WKND. Den heter My Boost Power drink och består av koffein, taurin, vitaminer och lite annat smått och gott. Den var väldigt god och var även uppiggande. Jag drack den även under ett träningspass på kvällen efter träningsmässan. Då hade jag inte kollat innehållsförteckningen och kunde inte somna förrän 3 på natten. Idag använde jag den under mitt YOLO-pass på dagen och kände väl ingen större effekt. Är man trött och seg är den nog bra att dricka innan man tränar, men inte på kvällen.

YOLO workout

my boost power drink

Hemmagjord Snickers

Här är ett recept på hemmagjord Snickers. Jag gillar att hitta recept på nyttiga godsaker som är enkla att göra. Jag har inte testat jordnötssmör som så många har blivit galna i. När jag hittade detta receptet tänkte jag därför att nu är det dags. Jag smakade lite av jordnötssmöret innan jag bakade med det. Det var väl inte någon jättehit, men inte heller äckligt. Det enda jag behövde för att göra hemmagjord Snickers var 1 dl jordnötssmör, 1 dl jordnötter och 100 g mörk choklad.Ingredienser till hemmagjord SnickersMan smälter hälften av chokladen och brer ut på ett bakplåtspapper och låter stelna. Sedan grovhackar man jordnötterna och blandar med jordnötssmöret. Jag micrade blandningen lite så att den skulle gå att bre ut lättare. Nästa steg är alltså att bre ut jordnötsblandningen på chokladen. Därefter smälter man resten av chokladen och brer ut över jordnötsblandningen. In i kylskåpet för att stelna och sedan kan man dela det i bitar. Jag tyckte inte att de blev en hit, de smakar nämligen väldigt mycket jordnötssmör (inte helt oväntat). Om man däremot gillar jordnötssmör så kommer man nog att gilla dessa. De är väldigt mäktiga också så en liten bit till kaffet eller så är lagom.

Hemmagjord Snickers

Scandinavian Power WKND 2015

Karl Dyall testar här hinderbanan. Han höll annars till vid Crossfit Boxen. Han kom 3:a på Crossfit-VM förra året 47 år gammal. Det är imponerande.

Karl Dyall testar här hinderbanan. Han höll annars till vid Crossfit Boxen. Han kom 3:a på Crossfit-VM förra året 47 år gammal. Det är imponerande.

I helgen var det dags för Scandinavian Power WKND 2015 här i Göteborg. Detta är den mässa som har ersatt Fitnessfestivalen, som flyttade till Stockholm i år. Det märktes stor skillnad. För det första så var det inte i närheten av samma utbud på utställare. Det var mycket färre utställare och de var nästan helt uteslutande inriktade på styrketräning och kost. Förra året fanns det ett bredare träningsutbud med bland annat yoga som jag saknade någon form av. För det andra var det mycket mindre folk i år. Det upplever jag dock som en positiv sak för egen del. Det var lätt att komma fram till montrarna och man behövde inte tränga sig fram genom gångarna. Frågan är dock hur det påverkar nästa års mässa. Den tredje stora skillnaden mot förra året var utbudet av föreläsningar. Detta är kanske den viktigaste saken för mig när jag besöker mässan. Jag tycker det är jättebra att kunna höra kunnigt folk prata om träning, kost och hälsa. Det kändes dock inte lika intressant i år. Trots dessa förändringar var det helt klart värt ett besök även i år.

debatt om kosttillskott
Debatt om kosttillskott.

Den första föreläsningen var mer som en talk show, där Alex Danielsson från tyngre.se intervjuade Daniel ”The Beast” Atterhagen. Daniel som inte längre jobbar med gladiatorerna berättade om sin nya karriär inom Wrestling. Det var ganska intressant att lyssna på men det gav inte mig särskilt mycket. Precis som en talk show ska göra, så handlade detta om Daniel och vad han har gjort och vad han ska göra. Det mest intressanta han berättade var att i strävan om att få i sig 12000 kcal under en period började dricka matolja för att klara det.

Direkt efter denna intervju var det dags för en debatt om kosttillskott. Det var intressant att lyssna på. De som deltog var två personer som driver företag som säljer kosttillskott och en nutritionsläkare från Sahlgrenska. De var faktiskt överens om det mesta. Kosttillskott ska bara användas utöver en sund kost. Ju mer man tränar, och därmed äter, desto mer utrymme finns det för kosttillskott. Kreatin är ju vetenskapligt bevisat prestationshöjande. Proteintillskott är främst ett smidigt och billigt alternativ till vanligt kost. Det tredje stora kosttillskottet är fettförbrännare/uppiggare. De var överens om att fettförbrännare inte direkt förbränner fett, utan snarare ger mer energi vilket leder till att man orkar träna hårdare och längre. De uppiggande tillskotten fungerar på snarlikt vis. Kosttillskott gör ingen stor skillnad men kan definitivt vara ett bra hjälpmedel i olika situationer. Noterbart är att även läkaren använder sig av 4-5 olika kosttillskott regelbundet då han tränar.

Intervju med Jason Poston.

Intervju med Jason Poston.

Jason Poston in action.

Jason Poston in action.

Nästa punkt på tablån var återigen talk show. Denna gången var det Jason Poston som blev intervjuad. Jason tävlar i ”Men’s Physique” och har bl.a. en 3:e plats från Mr. Olympia. Han berättade lite om sin bakgrund och hur han tränar och äter. Bland annat fick han diabetes vid 28 års ålder och måste därmed vara extremt noggrann med sin kost. Intervjun gav en intressant insyn i tävlingslivet, men gav mig inget jag kan ta med mig. Dessa intervjuer är nog jätteintressanta om man tävlar i någon form, men jag som inte tränar på den nivån och inte har samma ambitioner känner att det finns inget att förankra detta i för mig.

Kolhydratens vara eller icke vara!

Kolhydratens vara eller icke vara!

När vi däremot kommer till sista föreläsningen blev det mer intressant. Den handlade om kolhydratens vara eller icke vara. Jill Holmström från Safe-Education pratade om bra kolhydrater (grönsaker, frukt, rotfrukter, ris) jämfört med dåliga kolhydrater (glass, godis, läsk, alkohol). Hon tog upp flera myter som ofta har sitt ursprung i forskning men förvrängs, ofta av media. Ett exempel var att man kan bli fet av frukt. I experimentet hade det dock inte förekommit en enda frukt. Man hade jämför fruktos och vanligt socker i läsk och såg att de som fick i sig fruktos eventuellt hade gått upp lite mer i vikt. Det var en väldigt intressant föreläsning. Trots att man redan visste mycket av det, fick man en bra repetition och nya vinklar.

Detta kom jag hem med från mässan.

Detta kom jag hem med från mässan.

Självklart gick jag även runt och testade olika produkter, tittade på uppvisningar och shoppade även lite. Jag letade efter proteinbars utan enorma mängder socker, valet föll på Gourmet-Pro Bar (1 g socker och 24 g protein/bar). Jag köpte även proteinpulver med vaniljsmak. Det har jag använt innan och är perfekt när man bakar eller gör proteinpannkakor. Scandinavian Power WKND 2015 var kul men inte i närheten av förra årets Fitnessfestival. Det var mer inriktat mot styrketräning och tävling. Jag skulle vilja ha ett mer allmänt träningsfokus. Man får ändå vara glad för att de ordnade en ny mässa här i Göteborg när den gamla flyttade till Stockholm. Nu hoppas jag bara att det blir ännu bättre nästa år.

Koffeintabletter

Core CaffeineJag har testat koffeintabletterna Core Caffeine från Svenskt Kosttillskott. Då jag inte dricker kaffe i vanliga fall var det spännande att se vilken effekt dessa koffeintabletter skulle ha på mig. Koffein tros verka genom att blockera trötthetssignaler till hjärnan. Koffeinmängden i en tablett ska motsvara två stora koppar svart kaffe. Vid träning ska man ta en tablett 30 minuter innan träningen, men man ska undvika att ta koffeintabletter 6 timmar innan läggdags. Jag har nu testat dem i flera olika situationer och de funkar verkligen.

Då jag är pappaledig för tillfället blir det tidiga mornar och en del vaket på nätterna. När jag kommer hem efter att ha lämnat äldsta barnet på förskolan och därefter handlat blir jag ofta trött när man väl slappnar av hemma. De dagar jag tog en Core Caffeine på morgonen var jag fortsatt pigg även när jag kom hem. Jag har även tagit Core Caffeine innan en lång bilresa i mörker, för att hålla mig pigg. Även här fungerade koffeintabletten bra. Jag var pigg hela resan, trots att mitt resesällskap (två barn) sov hela vägen.

När det kommer till träning har jag testat Core Caffeine både vid styrketräning och vid fotbollsmatch. Det är samma här som vid övriga tillfällen. Jag känner ingen energikick direkt, men jag upplever inte heller någon trötthet. Det gör att man kan fokusera och  koncentrera sig längre. Nu är jag ju ingen koffeinexpert då jag inte dricker kaffe, men jag gissar att man vänjer sig vid koffein efter hand. Det medför ju i så fall en minskad effekt vid konstant användande. Jag tycker därför att koffeintabletter är väldigt bra att ta vid tillfällen då du vill slippa trötthet. Det kan vara om du känner dig seg innan ett träningspass, inför en lång bilresa eller helt enkelt bara för att piggna till på morgonen. Man bör nog dock undvika att ta det slentrianmässigt bara för att. Använd det när det behövs. Det är i alla fall vad jag kommer göra.

Är hälsotrenden ohälsosam?

Jag har läst två krönikor på kort tid som jag har reagerat på. Båda krönikörerna anser att den hälsotrend som råder leder till psykisk ohälsa och stress. Den ena är en krönika i tidningen Träna av Sara Rönne, en tjej som gillar löpning och cykling. Hon tycker att vi bör omvärdera träningen. Då psykisk ohälsa en av våra vanligaste sjukdomar, anser hon att den prestationstrend vi har nu måste börja fokusera mer på inre hälsa. Hon nämner att träningshetsen har nått våra arbetsplatser där vi ska träna ihop och springa motionslopp ihop. Där träningen handlar om vem som tränar mest likt eliten och kosten handlar om vilken kosthållning som är bäst (LCHF, Paleo, Raw Food). Hon pekar på att inom WHOs begrepp ‘hälsa’ finns även stress, sömn, vänskap och framtidstro. Sara menar att det är detta vi måste fokusera på, mer än vilken tid vi snittar våra fyraminutersintervaller på, hur många steg vi tar om dagen eller maxpuls och tröskelpuls.

Den andra krönikan är skriven av Cissi Wallin på Metro. Den heter Kör upp din kvarg där solen aldrig skiner. Hon skriver bland annat om hur hon försöker bli kvitt hälsotrenden genom att på sociala medier avfölja allt och alla som har med träning eller hälsosam kost att göra. Hon säger att hon egentligen inte bryr sig men att denna ytlighet ändå borrar sig in och biter sig fast i henne. Hon menar att hälsotrenden påminner henne om sitt eget projekt ‘Den perfekta kroppen’. Något hon kämpat mot i större delen av sitt liv. Hon menar på att hon, precis som andra som levt med ätstörningar, är extra känsliga för fixeringar och hets och triggas igång av alla träningsbilder, dieter och hälsoinspiration. Hon vill att vi ska sluta lägga upp bilder efter att vi har sprungit tidigt på morgonen eller när vi sitter och äter kvarg. Cissi skriver att kvarg är latin för ”jag är egentligen sugen på glass” och att hälsoinspiration är latin för ”manisk samtidsmänniska med mindervärdeskomplex”.

Utbudet möter efterfrågan.

Jag tycker Sara har helt rätt i att man inte ska tvinga på andra en hälsosam livsstil eller att börja träna. Det är ju helt galet när chefen beställer in en tränare för att hela personalen ska träna extra inför ett lopp som alla måste vara med på. Jag tror dock inte att detta är så vanligt, det hoppas jag i alla fall att det inte är. Som Tony Horton (skaparen av världens mest sålda träningsprogram) brukar säga till folk som ger bort hans träningsprogram i julklapp och födelsedagspresent; ”The worst kind of advise is the one not asked for”. Detta är även något jag försöker hålla mig till. Jag brukar inte prata träning och hälsa med människor som jag inte vet gillar det. Så att försöka få alla på en arbetsplats att springa ett motionslopp ger ju bara en negativ effekt på de som inte vill. Det är klart att de som gillar träning tycker att det är en grym idé, men de är ju redan frälsta och tränar redan mycket. Jag kan mycket väl förstå att det skapar ångest och rädsla bland många. Men som sagt så tror jag att detta är ett extremt fall som hon tar upp och tar man bara bort ”alla ska med”-stämpeln så är det ju en jättebra idé. Jag hade tyckt att det var en rolig idé om alla vi på jobbet som gillar att träna sprang ett lopp ihop. Särskilt om det är ett hinderbanelopp, typ Tough Viking, där man kan hjälpa varandra. Hälsofrämjande och teambuilding på samma gång.

Här är en bild som hade fått Cissi Wallin att avfölja mig.

Sara nämner också att folk blir extrema när det gäller träning och kost, att det bara handlar om att vara starkast och snabbast. Jag ser bara detta som en naturlig utveckling för ett intresse. Fakta är ju ändå att de flesta inte tränar särskilt extremt, men som med alla intressen och hobbys så finns det de som tar det lite längre än andra och nerdar in sig på detaljer. Det som skiljer träning från många andra hobbys är att man hela tiden utvecklas och det är även en av de största drivkrafterna. Cissi klagar på att alla lägger ut sin träning och kost i sociala medier. Det är väl inte så konstigt. Det är som sagt en hobby. Hur mycket hundbilder får man inte se från den hundintresserade, eller idrottsbilder från supportern, eller festbilder från partyprissen. Vad man än brinner för är det detta som kommer synas i sociala medier. Detta är ju en stor del av våra personligheter, det är ju lite det sociala medier handlar om; alla dela med sig av sitt liv.

Jag kan förstå att vissa som har haft problem kan tycka det är jobbigt. Det känns dock som att det är deras problem. Att skriva hur trött man är på alla som lever en hälsosam livsstil känns konstigt. Särskilt med tanke på hur många som har haft liknande problem och löser dessa just genom träning och en sund syn på kosten. Träning leder ju även till mindre stress och bättre sömn, det är nog mest utifrån som det känns som att träningsmänniskor aldrig tar det lugnt. Det känns även som att Cissi har en allmänt negativ syn på träning och idrott. Bland annat har hon skrivit krönikor med namnen; ”Hälsotrenden har tagits över av maniska förbudstokar”, ”Alla idioter tycks dras till sport” och ”Sätt stopp för de hysteriska cyklistgalningarna”.

löpsedel dubbelbanta

Ska man skratta eller gråta.

Jag tycker det känns överdrivet att klaga på hälsotrenden. Majoriteten av de som tränar och lever hälsosamt, gör det för att de trivs med det och märker hur mycket bättre man mår av motion och bra kost. Att man sen ibland ser vissa som tar det till extremiteter är väl inget konstigt. Det känns mer som att det är kvällstidningarna som ständigt skapar hyper kring de senaste dieterna eller träningstrenderna. Men om någon tycker det är jobbigt att se en bild på en vän som sitter och äter kvarg, känns det som att problemet ligger hos betraktaren. Visst kan man avfölja alla vänner som lever hälsosamt, men man bör kanske fråga sig varför det är jobbigt att se dessa bilder. Jag har svårt att se hur det kan vara dåligt att många väljer att leva hälsosamt. Visst kanske någon mår dåligt av att se dessa lyckliga vältränade människor, men jag tror att många också blir inspirerade. Ska vi förbjuda att föräldrar lägger upp bebisbilder för att de som har problem att få barn mår dåligt av det? Ska vi förbjuda att folk lägger upp bilder från exotiska resor för att vissa mår dåligt för att de inte har råd att resa?

Jag bara kände att jag ville skriva av mig om detta. Jag tar gärna emot kommentarer och åsikter om texten. Jag tillhör ju gruppen som tränar och försöker lever hälsosamt. Det finns ju en risk att jag ser detta genom väldigt färgade ögon. Är hälsotrenden ohälsosam?