Proteinplättar med smak av choklad och kokos

proteinplättarI veckan skulle jag på utflykt och hade glömt att ordna matsäck. Jag googlade på olika typer av plättar och hittade dessa. Det är proteinplättar med smak av choklad och kokos. De var väldigt enkla att göra och det var få ingredienser i. De blev goda med banan till. Idag gjorde jag dem igen och tänkte dela med mig av receptet.

Proteinplättar med smak av choklad och kokos
– 1 ägg
– en skopa proteinpulver med chokladsmak (ca 30g)
– 0,5 dl kokos
– 1 dl mjölk
– kokosfett att steka i

Först vispar man ägget, därefter blandar man i de torra ingredienserna och sist mjölken. Sedan är det bara att steka dem i plättjärnet. Jag hade som sagt skivad banan till då jag tycker det passar bra till choklad och kokos. Man kan även ta lite kvarg och bär eller något annat gott till.

Jag hade två testpåsar med chokladprotein som jag fick på Fitnessfestivalen, som nu är slut. Nästa gång ska jag testa med vaniljsmak på proteinpulvret. Det blir två omgångar av denna satsen, typ 14 plättar. Detta är en lagom portion för mig.

Kokosolja

kokosoljaJag har nu köpt två burkar kokosolja på gymgrossisten. Överallt kan man ju läsa hur nyttigt det är med kokosolja, jag tänkte därför att jag skulle testa hur bra det funkar och hur det smakar. Man kan köpa både med och utan kokossmak. Eftersom jag älskar kokos så valde jag den med kokossmak. Ved är det då som gör kokosolja så bra? Här kommer lite information från näringsterapeuten Anna Jensson Hjelm:

Kokosolja/fett
Oraffinerat kokosfett innehåller viktiga ämnen som stödjer kroppen och är ett näringsmässigt mycket bra födoämne. Kokosfettet är flytande i kroppen. Det smälter vid 25-28 grader.

Kokosolja är ett mättat fett. Till skillnad från traditionella mättade fetter (långa fettsyror) består kokosoljan av medellånga fettsyror. Medellånga fettsyror är lite lösliga i vatten till skillnad från långa fettsyror som är olösliga i vatten.

Energiproduktion
Medellånga fettsyror tas ej upp i kroppen genom lymfan som andra fetter. De tas upp som annan näring från tarmen direkt ut i portådern som först går till levern och sedan ut i blodet. På detta sätt tas kokosoljan upp 250 ggr snabbare och är mer lättsmält än mättat fett med långa fettsyror. I cellerna används de medellånga fettsyrorna till energi, där de påskyndar ämnesomsättningen, i stället för att lagras som kroppsfett.

Nedbrytningen av medellånga fettsyror börjar omgående redan i munnen. Detta avlastar bukspottkörteln vilket är mycket viktigt för de med matsmältningsproblem och gasbildning. Vid störning i fettnedbrytning vid tarmsjukdomar/inflammationer och Chron´s är medellånga fettsyror till stor hjälp för kroppens näringsupptag. Kokosoljan har en antioxidant verkan. Den påverkar blodkärlen på ett väldigt positivt sätt.

Ämnesomsättning
Kokosfett bidrar till balans i sköldkörteln och utsöndringen av sköldkörtelstimulerande hormon, TSH, och bidrar till att balansera vår ämnesomsättning. När ämnesomsättningen inte trycks ner har vi lättare att hålla vikten. TSH bidrar till att sänka det ”onda” kolesterolet genom omvandling till bl.a. antistresshormonet DHEA. DHEA spelar en väsentlig roll i förebyggandet av hjärtsjukdomar, diabetes, senilitet och andra s.k. ålderssjukdomarna. Det finns flera fina exempel på stora viktnedgångar hos överviktiga personer som bytt fett i kosten. Det blir som ett ”oljebyte” i kroppen med ny olja som inte härsknar. Vi vet att bilen mår bra av ett oljebyte. Våra celler mår mycket bättre utan härdade och processade fetter.

Immunförsvar
Kokosfett är mycket rik på laurinsyra som också återfinns i bröstmjölk. Laurinsyran omvandlas till monolaurin som är giftigt för microber; virus, bakterier och svamp som Herpes Simplex, cytomegalovirus, influensa, mässling, listerna, stafylokocker och streptokocker. Monolaurins betydelse för AIDS undersöks på flera håll i världen.

Laurinsyran är en så viktig komponent att den är tillsatt i bröstmjölksersättning där den skyddar barnet mot bakterier och parasiter. Den är ett essentiellt näringsämne. Laurinsyra (12:0) är den viktigaste fettsyran i kroppen. Den finns även något i smör (en bråkdel).

Användning
Kokosoljan används till matlagning som stekning, wok, fritering och i soppor och grytor. Det oxiderar först över 198 grader. Smör kan användas vid försiktig stekning, vid höga temperaturer oxiderar kolesterolet.
Kokosolja går bra att ha på bröd. Det saknar smak. Man kan ta en matsked för att dämpa hunger eller blodsockersvängning.

Terapeutiskt kan man ta 3-6 matskedar om dagen . Den mängden laurinsyra räcker för att bygga upp immunförsvaret. Energin i kroppen ökar och lusten till socker- och stärkelserik kost minskar. Börja med en matsked och trappa upp så att matsmältningen hinner anpassa sig.

Jag har hittills använt det när jag har gjort klyftpotatis och morötter i ugnen och till stekning. Jag tycker det blev väldigt gott. Man känner inte kokossmaken mycket, men den ligger där i bakgrunden. Jag poppade även popcorn med kokosolja. Det började då ryka lite, dvs oxidera, vilket inte är bra. Den tål dock högre temperaturer än vanlig olja så det hade inte vanlig olja heller klarat. Popcornen smakade gott ändå, faktiskt godare än vanligt.

Kokosolja är som sagt en väldigt användbar produkt. Jag hittade en sida som listar 50 olika sätt att använda kokosolja. Förutom till matlagning kan man till exempel använda kokosolja inom hudvård, hårvård och göra hemmagjord tandkräm. Jag tror dock att jag håller mig till att använda kokosolja vid matlagning. Hittills har jag inte märkt något negativt med oljan och kan därför rekommendera dig att testa kokosolja.